Hoppa till innehåll Tillhör du de som drömmer om att segla över Atlanten? Kanske har du redan planer? Många har ”en 5-års plan”, -Om 5 år ska jag…
Idag är möjligheterna många att ta sig över ”pölen”. Nedan följer lite tips på vad du behöver tänka på inför för den stora drömmen.
Vill du göra det under egen köl med enkla medel är det idag köparens marknad på äldre långkölade båtar. Du får väldigt mycket båt för pengarna, men samtidigt måste du vara beredd att lägga ner tid och pengar på att få drömbåten seglingsbar inför äventyret. Ofta har dessa typer av båtar stått på land en tid, eller legat sjösatta med brist på kärlek. Varför du får räkna med många haverier och behov av renovering. Men har du tiden är detta ett ekonomiskt alternativ. Börja med att köpa en liten mindre båt, öva, utbilda dig, skaffa dig erfarenheter och kontakter, följ andra likasinnade på sociala medier. Ta ett kliv i sänder och snart är målet inom räckhåll. Ofta vill man köpa båten i Sverige, det känns tryggare med en svensk säljare. Men att titta utomlands är också ett alternativ som kan vara bra för plånboken. Och om du skall lägga en massa tid på en båt innan du och båten är redo får avgång varför inte göra det på varma breddgrader.
Om ekonomin inte är ett hinder finns det många fina båtar att välja bland. Idag handlar det mycket om smak, och då går det inte att säga vilken som är bäst. Titta istället på vad som passar dina ändamål. Ska du segla ensam, är ni ett par, är ni en familj, planerar du ta med vänner längs med vägen? Titta på utformningen av sittbrunnen, passar den dina planer, finns det plats för alla, ger den skydd för dig när vinden vänder mot, finns utrustningen du önskar, når du det du behöver mest, ser du bra från styrplatsen? Hur är det med stuvutrymmen? På en långsegling vill man ha med sig mycket, och samlar på sig än mer längs med resan. Stuvutrymmen på utsidan, såväl som på insidan kommer behövas. Ibland får man inreda utrymmen som konstruktören lämnat outnyttjade. Pentryt är en viktig central plats ombord, särskilt när mat ska tillagas under gång. Middagarna är ofta en av höjdpunkterna under en lång seglats när hela besättningen samlas, så ge dig själv rätt förutsättningar att laga en rejäl men god måltid. Står du skyddad och stadigt även om det kränger och gungar? Även här behöver du stuvutrymmen. Kanske vill du installera en extra kyl eller frys. Maskinrummet bör vara lättåtkomligt, och gärna rymligt. Räcker batteribanken, hur är det med generatorladdning, ska du komplettera med solceller eller likande strömkällor? Glöm inte reservdelar, och prata gärna med leverantörer innan avfärd om de kan leverera till dig även om du behöver leverans utomlands. Finns det sjökojer till alla som du tänkt ska segla med? Finns det kojer som också kan användas under gång när det kränger och gungar. God sömn underlättar mycket ute till havs.
Självklart går det både stabilare och fortare med en större båt, säg 50 fot eller mer. Men det går också utmärkt att segla långt med en mindre, säg 30 fots, båt. Bara du lär dig båtens begränsningar. Och det är inte endast inköpskostnaden som minskar med en mindre båt, utan även underhåll- och driftskostnader minskar markant med en mindre båt.
Ska du segla över Atlanten behöver du anpassa dig efter orkansäsongen i Västindien. Orkansäsongen i Västindien är mellan juni-november. Dels vill du inte vara där, eller ens ha din båt där, om det är risk för orkaner. Sedan är det svårt att hitta försäkringsbolag som försäkrar din båt under orkansäsongen i Västindien. Det resulterar i att de flesta kastar loss ifrån Kanarieöarna i början på december för att vara framme i Västindien innan jul. Men har du möjlighet att vänta några veckor får du oftast en behagligare seglats över. Det är inte bara orkanerna du vill vänta ut innan du ger sig av, du vill även att passadvindarna ska bli stabila. Passadvindarna hittar du närmast ekvatorn och upp till ca 15:e breddgraden. Liknande passadvindar finns även söder om ekvatorn, men blåser då i motsatt riktning. Passadvindarna norr om ekvatorn, den passadvinden som du kommer segla i till Västindien, blåser från nordost och kan i goda förhållanden nå nära kulingstyrka. Vindstyrkan är inget problem då vinden dels är varm och att du alltid seglar med vinden. Vågorna blir stora men samtidigt väldigt långa, jämfört med de vågor vi upplever här hemma närmast Sverige. Vilket gör resan behagligare, och med en härlig sol samt ofta delfiner till sällskap upplever du inte vindstyrkan som besvärande. Men du måste vara beredd på att det kommer att gunga, ‘rulla’, en hel del ombord. För att kunna kasta loss i månadsskiftet november december från Kanarieöarna behöver du räkna baklänges när du senast måste lämna Sverige. Många väljer att göra det i början på sommaren. Dels blir det mindre stressigt, dels är det bra med tidsbuffert för eventuella reparationer och du ger dig själv chansen att uppleva längs med vägen samt ta omväg runt öar och hamnar du vill uppleva och upptäcka. Kanske vill du segla norr om brittiska öarna, kanske vill du gå genom Caledonian Canal, kanske vill du uppleva Engelska kanalen och Kanalöarna. Det finns även möjlighet att gå genom kanalerna i Europa. Oavsett vägval vill du vara förbi Biscayabukten innan höststormarna kommer. Biscayabukten blir ingen trevlig upplevelse om det blåser mycket, och därför vill du vara över bukten innan september månads utgång. För att hinna dit från Sverige i tid beror på din båtstorlek och vilken fart du kan räkna med. I ditt tidsschema bör du även avsätta tid för vila och reparationer, likväl som tid för sightseeing. När du börjat din segling och kommit förbi Danmark måste du hantera tidvatten och strömmar, vilket ibland innebär att du måste tidsplanera både din avfärd och ankomst efter tidvattnet. Vissa hamnar öppnar och stänger efter tidvatten. Vissa sund är inte lämpliga att passera när strömmarna är som starkast, andra sund går inte att passera när det är lågvatten. I Engelska kanalen får du räkna med mycket yrkestrafik och hålla dig undan alla trafikseparationsleder, vilket annars kan leda till böter. Du ska också vara beredd på att anropa en hamn innan du angör den, det är vanligt att ’fråga om lov’ innan du kan angöra eller kasta loss.
Desto längre söderut du kommer desto varmare blir vädret. Det finns ett gammalt ordspråk som säger ”placera ett paket med smör på salongsbordet och segla söderut, när smöret smälter girar du styrbord och snart är du framme i Västindien”. Följer man det ordspråket så seglar man samma väg som Columbus en gång gjorde, när han upptäckte ”Västra Indien”, och samma väg som vi seglar idag till Västindien med hjälp av passadvindarna. När du kastar loss ifrån Kanarieöarna blir det som regel aldrig svalare än 20 grader, även på nätterna. Och när du kommer fram till Västindien är det 27 grader i vattnet. Seglar du över Atlanten med hjälp av passadvinden seglar du mest i shorts och t-shirt. På natten vill du kanske ha långärmat och långa byxor. Men om du går i passadvinden håller du dig oftast ifrån lågtrycken som kan finnas längre norr ut. Räknat i sjömil är det vägvalet längre, men räknat i dagar inte särskilt mycket längre. För en nordbo är det väldigt skönt att slippa sjöstället. Inte ens när eventuellt regn kommer vill du bära sjöställ, istället passar du på att ta en sötvattendusch när regnskuren kommer. I passadvindarna kallas regnskurarna ”squalls” och är små lokala regnmoln som kommer ikapp dig akterifrån. Har du radar på din båt är de lätta att undvika genom att styra undan, eller om du föredrar att bli ’träffad’. Kanske vill du ha lite extra båtfart, det blåser lite extra kring en squall, kanske vill du tvätta lite kläder eller så var det bara länge sedan du fick en ordentlig dusch. Räkna med att en överfart från Kanarieöarna till Västindien tar 2-3 veckor, beroende på båtstorlek och vägväl. Väl framme i Västindien så är väderleken stabil, både sol och vind varje dag. Men då även vindriktningen är stabil så är det lätt att finna vind- samt sjölä. Glöm inte solfaktor – vinden svalkar men solen bränner. Men glöm inte att squalls passerar med regn även här.
Seglar du med en svenskflaggad båt krävs inga formella utbildningar, så länge båten är kortare än 12 meter. Om båten är längre än 12 meter och bredare än 4 meter måste du ha Kustskepparintyget. Det är även alltid bra att ha ett SRC, VHF-certifikat, då det är ett krav när du pratar i din VHF. För du vill inte segla iväg utan en VHF-apparat ombord.
Som lägst rekommenderar vi ändå att du har ett Förarintyg, tillsammans med ett SRC. Då utländska hamnar ibland vill se att du har en behörighet att segla din båt, även om inte Sverige ställer de kraven på dig.
På en Förarintygskurs lär du dig grundläggande navigering inomskärs och i dagsljus.
På en Kustskepparkurs lär du dig dessutom utomskärsnavigering samt mörkernavigering. För att genomföra Kustskepparprovet måste du uppvisa Förarintyg samt båtpraktik, då de är förhandskrav.
Planerar du att segla långt, till farvatten med tidvatten, så är även utbildningen Utsjöskepparintyget att föredra. Där lär du dig allt om tidvatten, strömmar samt långfärdsplanering.
Många genomför även utbildningen Fartygsbefäl klass 8 då den innehåller bra ämnen och praktiska moment inom radar, säkerhet, brand samt sjukvård.
Planerar du att jobba på större båtar, Mega Yachts, under tiden du seglar runt så är utbildningen Basic Safety Training ett krav för anställning ombord, oavsett vilken position du har ombord.
Om du vill skeppa dessa Mega Yachts så är utbildningen Master of Yachts en förutsättning.
Tveka inte att kontakta oss om du ha några frågor!
